The Jojos rekommenderar: Loney Dear

Ibland händer det att jag går på konserter som är så bra att jag bara vill gå hem efteråt. Att stanna och dansa till dålig musik känns bara som att kasta bort upplevelsen. För några år sedan såg jag Loney Dear spela i Uppsala. Det var första gången det hände. Jag gick hem. Det är absolut inget dåligt betyg för bandet, tvärt om. Det var verkligen bra. Ikväll så jag dem igen på Trädgårn i Stockholm. Ett halvkasst ljud drog ner upplevelsen lite, men det var fortfarande helt underbart.

En intensiv ljudbild som bara suger in en och fantastiska melodier som går rätt in i hjärtat. På samma gång är det lekfullt och framfört med en glimt i ögat som man bara inte kan värja sig mot. Jag växlade mellan den allvarliga ”fan va bra det är”-minen och ”jag kan inte sluta le för det är så fantastiskt”-minen, och i mina ögon är Loney Dear något av det absout bästa Svensk musik har att erbjuda idag. Skickligt, nyskapande, vackert och det går rakt in i själen.

Lyssna på Myspace, och ge det gärna några genomlyssningar. Det blir bara bättre.
Loney Dear

/Johan

The JoJos rekommenderar: Finlir i helgen

Den kommande helgen är fullspäckad med treats för den som vill njuta av bra musik i huvudstaden. På fredag gör Kajsa Pehrsson och hennes fantastiska Red carpet riot (med bland andra JoJos Krille Eriksson) en aukustisk spelning på Street. Klockan 23 drar kalaset igång på riktigt.

Var där, det kommer vi definitivt vara!

På lördag spelar the JoJos eminente basist Carl Greder på Bluestidningen Jeffersons 40-årsjubileum med ”det unga, fräsiga” bandet Sharpnotes. Och håll i hatten, även trummarpojken Zacharias Ahlvik spelar! Det är dumt att missa detta tillfälle av musikalisk excellens.

Mosebacke är scenen, 19 är tiden, och kvällen bjuder även på andra mer eller mindre fräsiga band. Fast om man bara vill kolla in Sharpnotes så är det typ 21.30 som gäller.

Trevlig helg!

Veckans skivtips: Augustana ”Can’t love, Can’t hurt”

En sen kväll för ett par veckor sedan presenterades ett band på Jay Leno; Augustana. Mycket skit har passerat den talkshowen genom åren, och det var med måttligt intresse jag uppfattade första ackorden på läggdagsvolym. Efter ett par takter tittade jag och min flickvän, som halvsov brevid mig, på varandra och kastade oss efter tv-dosan. Ett amerikanskt band som verkligen kunde lira, samt vars sångare inte pressade ner rösten långt bak i halsen á la mamma mu. Yes!

Låten hette ”sweet and low” och fastnade genast i nynnarminnet. Lite väl svulstigt arrangerat, men de är ju jänkare, och dessutom aktiva i LA. Enough said.

Hittade dock ett youtubeclip, där sångaren Dan Layus gör en fin unplugged-version av låten tillsammans med sin gitarrist. I övrigt vill jag tillägga att jag föredrar de enklare arrangemangen på plattan framför de fläskiga. Det är antagligen min norrländska vemodsådra som bekänner färg.

Augustana ”Sweet and low” vad sägs?

http://youtube.com/watch?v=aMUJiOveDGg&feature=relate

/Joel

Läs även andra bloggares åsikter om skivtips, the jojos, augustana, musikblogg

The Jojos rekommenderar

Kamrater!

The JoJos är ständigt på jakt efter nya influenser. Att söka inspiration både i det lilla och stora, det komplicerade eller det enkla gör att vi ständigt rör oss mot nya utmaningar. Vi gör ingen hemlighet av att vi gärna söker samarbeten utanför musikens fyra väggar; Att vara kreatörer bland andra drivna kreatörer är något vi värderar högt. Detta är starten på ett löpande blogginlägg där vi bjuder på tips om bra band, geniala album, cool design, snygga kläder och annat som vi går igång på.

Känn er fria att kommentera, lägga till, dissa eller hylla samt sprida ordet om att det finns ett forum där inspirationens flagg är hissad.